I december 2025 och januari 2026 gav jag mig ut på en lång cykelresa i Sri Lanka. Efter mina kortare resor i Portugal och Grekland blev jag sugen på en längre och mer äventyrlig variant. Och Sri Lanka levererade! Här är det jag gillade och inte gillade med cykelresan, så att du också kan göra samma sak.
Av Stefan Nordström
- Frilansare/konsult inom digital marknadsföring
- Över 10 års erfarenhet som in-house och frilansare
- Expertområden: SEO, copywriting, nyhetsbrev, konverteringar, digital strategi
- LinkedIn | Mail | Instagram
Varför Sri Lanka?
Jag hade tidigare besökt ganska många länder i Asien, men inte Sri Lanka. Landet verkade relativt platt med en lagom storlek och ett passande klimat för att cykla. Jag såg även en del YouTube-videos där några gjorde samma sak, där jag även fick inspiration till delar av min rutt.
Det visade sig vara ett bra val. Sri Lanka är trevligt, varierat och har ett bra nätverkande av vägar. Häng med så går jag in på fördelarna och nackdelarna med att cykla i landet, och delar med mig av mina erfarenheter från resan.
Hur är trafiken?
Trafiken kan vara utmanande, speciellt aggressiva bussar och lastbilar. De flesta av dem mobbar helt enkelt andra trafikanter av vägen, och det är viktigt att ha koll på dem. Men Asiens kultur med att använda tutan för att varna fungerar ofta rätt bra i de fallen.
I övrigt är det ganska typisk sydasiatisk trafik. Det är rörigt i tätorterna och uppmärksamheten är sådär. Jag tog för det mesta det säkra före det osäkra, och det var få situationer som var farliga. Sen blir det så klart rörigt i hjärnan ibland tack vare vänstertrafiken.
Ett par dagar in i min cykelresa i Sri Lanka började jag dock vänja mig vid trafikens flow och tempo. Om jag ska vara ärlig så var jag onödigt oroad över trafikbiten. Det viktigaste är att du inte förväntar dig europeiskt trafikbeteende, då Asien är något helt annat.
Min cykelrutt i Sri Lanka
Jag hyrde cykel i totalt 20 dagar från Cycle House i Mount Lavinia i södra delarna av huvudstaden Colombo. Cykeln kostade 1 500 rupees (5$) om dagen och fungerade klockrent trots endast 8 växlar och att den inte var mountainbike. Jag fick dessutom hjälm, väskor, pump och annan utrustning på köpet, plus att kommunikationen var klockren. Mycket bra!
Min rutt i Sri Lanka:
- Mount Lavinia (Cycle House) -> Balapitiya (69 km)
- Balapitiya -> Hirikeitya Beach (101 km)
- Hirikeitya Beach -> Tissamaharama (87 km)
- Tissamaharama -> Wellawaya (75 km)
- Wellawaya -> Ella (25 km)
- Ella -> Aragum Bay (135 km)
- Aragum Bay -> Oluvil (57 km)
- Oluvil -> Pasikuda (89 km)
- Pasikuda – Trincomalee (113 km)
- Trincomalee -> Pidurangala (98 km)
- Pidurangala -> Kurunegala (90 km)
- Kurunegala -> Negombo (85 km)
- Negombo -> Mount Lavinia (Cycle House) (53 km)
Hur bodde jag under min cykelresa i Sri Lanka?
Under denna resa blev det en blandning av vandrarhem, homestays och resorts. Jag reser alltid budget, och denna gång kom jag undan med runt 100 kronor per natt, ibland inklusive frukost. Det blev ett par nätter här och där i sovsal, men det var främst privata rum. Freedom Camp i Ella var nog höjdpunkten, då jag bodde i ett stort tält med utsikt över bergen. Tror dock att vissa av hotellen på östkusten blir dyrare när det är säsong på den sidan av ön. Någon gång vill jag definitivt prova på renodlad bikepacking med tält, men det blir en utmaning för en annan gång.
Sri Lankas olika landskap på cykel
Jag måste erkänna att jag visste väldigt lite om Sri Lanka innan jag åkte dit. Många jag träffat har talat positivt om landet, men jag visste inte att det var så varierat. Cykel är verkligen ett bra sätt att utforska landet, då jag stötte på många saker som jag tror att de flesta missar.
Sydvästra delarna och bergen
De två första dagarna var härliga då jag till stor del följde stranden efter att ha kommit ut ur den tunga trafiken kring Colombo. Sedan var det safariområden, risfält och djungel i inlandet. Jag åkte dessvärre på en matförgiftning som gjorde att jag var för svag för att klättra upp till bergsorten Ella (det fick bli tuktuk istället).
När jag vilat upp mig i Ella körde jag en maratondag till surfstället Aragum Bay. Vackert men totalt ur säsong. Hursomhelst fick jag några av resans snyggaste bilder där.
Östkusten
Människorna på östkusten är definitivt inte vana vid turister, speciellt inte långhåriga svenskar på cykel. Många interaktioner och uppmuntrande gester, även om det bitvis var seg cykling på enformiga landsortsvägar. Dessutom ganska intressanta prat med hotellägarna som definitivt inte är vana att ha utländska gäster, i alla fall under lågsäsong. Ett break i vackra Pasikuda gjorde mig gott, då jag fick bada i indiska oceanen på en riktigt fin strand och testa några goda inhemska öl.
Vägen tillbaka mot Colombo
Inlandsvägen via Pidurangala ökade aktiviteten och trafiken, och det var återigen lättare att hitta ställen att äta och dricka efter vägen. Vildmarkskorridoren i Hurulu var – precis som mannen på mitt hotell varnat – inte lite vild. Visst, jag har sett elefanter, krokodiler, apor och vattenbufflar här och där, men det här var galet.
Jag var tvungen att mestadels köra mitt i vägen då det dök upp elefanter från ingenstans i buskagen. Många varningar från bilister också. Nog den del av resan som var lite för mycket.
Om jag skulle ändra något skulle jag nog fortsatt klättra upp mot bergsdestinationerna Kandy och Nuwara Eliya. Det handlar dock om många höjdmeter – du behöver vara i topptrim för att orka med det.
Men jag skulle säga att det är detta som talar för att cykla i Sri Lanka. Otrolig variation med allt från stränder, risfält och djungel till höga berg.
Människor och infrastruktur
Människorna i Sri Lanka är generellt mycket hjälpsamma och trevliga. Det hjälper mycket i kniviga situationer. Vägarna är kantade av små affärer där du kan få tag på vatten och snacks. Traditionell mat är dessutom mycket billig utanför turistzonerna; räkna med 20-30 kronor för en fried rice eller biryani.
Om du använder Google Maps kan det vara bra att gå efter bil rekommendationerna istället för cykel/gång. Det blir lätt kostigar, krångel eller vägar som inte finns om du ger dig ut för långt från de större vägarna.
De flesta vägarna har rätt OK vägren, även om det ibland kan bli trångt om utrymmet. Men som sagt: den asiatiska kulturen med att tuta när du passerar hjälper mycket i dessa fall.
Blir det inte tokvarmt att cykla i Sri Lanka? Solen?
Nja, jag förväntade mig faktiskt värre. Det blåser ganska mycket på många platser, och det är inte soligt hela tiden. Sri Lanka på cykel blir absolut svettigt, dock inte toksvettigt. Runt 25-30 funkar fint för mig, men över det blir tufft.
Jag använde min UV-hikingtröja från Brasilien under de flesta turerna, vilket skyddade axlarna och armarna väl. Tänk på ansiktet bara. Och underskatta inte solen när det gäller händerna och handlederna där jag fick en bisarr bränna i början av resan. Planera med god marginal också, ifall värmen eller andra problem skulle slå till och göra cykeldagen längre. För de gör dem, rätt ofta till och med.
Slutord – cykelresa i Sri Lanka
Om du orkar med den fysiska biten och värmen rekommenderar jag det starkt. Det är ett annorlunda, i mina ögon bättre, sätt att se landet än traditionell backpacking. Tror inte att det blir min sista cykelresa i Asien. Tvärtom!
